Det viktigaste att tänka på när en enkät utformas är hur frågorna ställs och, om det är alternativfrågor, vilka alternativ som ges. Det är lätt att, medvetet eller ej, styra svaren genom de alternativ deltagaren kan välja mellan. Vill jag undvika att få in ett svar behöver jag bara utelämna det som svarsalternativ.
Vidare påverkas svaren av deltagarnas inställning till undersökningen. Kommer resultatet att påverka dem och isåfall hur? Om resultatet visar att eleverna använder lektionerna till något annat än att lära sig, och detta når lärare och rektor, kan det i teorin leda till reprimander. Om eleverna är medvetna om det kommer de kanske inte att besvara enkäten eller ge ett svar som är osant. Om instruktionerna och frågorna däremot är tydliga finns det flera fördelar med en enkätundersökning. Deltagarna ges en anonymitet och ett stort antal svar kan ges på kort tid.
Jämförs detta med en intervju försvinner anonymiteten till viss del eftersom deltagaren sitter öga mot öga med frågeställaren. Däremot ges deltagaren mer utrymme att tänka och kan utveckla sina tankar på ett annat sätt. Även i en intervju är det viktigt att tänka på hur frågorna ställs. Här går det att styra svaren genom att fråga på ett visst sätt. Även kroppsspråk och tonläge spelar in.
Jag har försökt undvika styrda svar då det för min del är mer intressant att se hur verkligheten är än att få fördomar bekräftade. Jag har varit tydlig med att förklara syftet med undersökningarna och hela tiden poängterat att svaren kommer att vara anonyma. Därför tror jag att de resultat jag fått är äkta.
Enkäten visar att källkritik är något som måste ges större tyngd i undervisningen, samtidigt som intervjuerna visar att eleverna har koll på källkritik. Kanske har eleverna kunskaper om källkritik eller så är intervjuerna inte representativa för hela gruppen. Mina observationer av andra klasser säger mig att källkritik inte är självklart. Vi får därför vända oss till andra undersökningar för att få en bättre bild.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar