Kartläggning av medievanor hos elever i årskurs 7 och 9 på Herrgårdsskolan* - reflektion

Del 3: Reflektion

Användandet av internet som primär informationskälla är kanske något vi tar för givet hos de yngre, men ändå var det dubbelt så många elever (se del 1) som varje vecka använde sig att detta då de fick det i uppgift jämför med på eget initiativ. En förklaring kan vara att de efter skoltid hellre ägnar sig åt icke-skolrelaterat surfande, fastän detta kan innebära en motsvarande informationssökning. I del 2 såg vi att iPad inte användes i mer än 3 av niornas ämnen.

När mer än hälften trots allt använder internet som informationskälla åtminstone varje vecka och ungefär lika många bara ser sig som ganska kunniga datoranvändare känns det förvånande att 3/4 bara någon gång får information om källkritik i skolan. I intervjuerna (del 2) gavs exempel på hur Elev 1 i årskurs 7 anser att vad som står på Wikipedia är lika med sanning – hur kommer hennes skrivningar att bemötas i gymnasiet om hon fortfarande använder sådana referenser? Eller kommer hon under återstoden av högstadiet få mer undervisning om detta, som Elev 2 i årskurs 9 kan ha fått?

Del 1 och 2 visar på en positiv inställning hos eleverna till att alltid använda sitt verkliga namn/identitet på nätet (76 % gör det) och 56 % lägger upp selfies – men samtidigt begränsar de sin synlighet/kommunikation till vänner IRL. Utan sociala nätverks framfart skulle vi då sett ett mer utbrett användande alias, avatarer och liknande framställningsmetoder på internet idag? I stort sett alla elever säger sig också veta ålder, kön och hemort för de personer de umgås med online (100/99/99 %) vilket kan tyda på en naiv uppfattning om att andra också är ärliga.

Vid en kvantitativ (enkät-)undersökning är det viktigt hur frågor formuleras (fråga 8: ”presentationer av dig själv”, se nedan) och vilka svarsalternativ som ges (vad säger egentligen fråga 4:s resultat?). Fördelen är att kunna se hur stor andel som svarat på ett visst sätt. De kvalitativa intervjuerna ger djup och variation men är tidskrävande.

Extra funderingar och resultat: (utanför 2000-teckensramen)

Tittar vi på könsfördelningen så stod tjejerna för 76 % av enkätsvaren den första veckan, och 61 % under den totala frågetiden på 14 dagar (och upprepade uppmaningar till deltagande) – trots att de utgjorde ca. 50 % av klasserna. Vad säger det om könskodade inställningar till sådana aktiviteter?

Nästan inga elever svarade att de lade upp presentationer av sig själva på internet. När jag genomförde del 2 framgick det av svaren från både Elev 1 och 2 att de tolkade detta som en längre och mer utförlig textpresentation. En sådan ville man inte lägga ut för enligt Elev 2 kunde man då bli ansedd som konstig, provocerande eller bli missförstådd för sina åsikter. Han trodde att det var lämpligt att vänta tills man blev 30 år eller äldre för ”då är man mer mogen och ens vänner med, så att man får en annan typ av respons”.

Finns det då fortfarande någon som läser gamla hederliga pappersböcker..?
.^.

Vanligaste filmen: Förr eller senare exploderar jag (The Fault in Our Stars)

Vanligaste tv-serien: Gossip Girl, Family Guy och Pretty Little Liars

Vanligaste spelet: Hay Day

Vanligaste musiken: The Fooo

Vanligaste boken: Förr eller senare exploderar jag (The Fault in Our Stars) och Harry Potter

Vanligaste webbplatsen: YouTube och Instagram

Kartläggning av medievanor hos elever i årskurs 7 och 9 på Herrgårdsskolan* - kvalitativ undersökning: intervjuer

Del 2: Intervjuer (2 svar)

Elev 1: årskurs 7, flicka

Elev 2: årskurs 9, pojke

Säkerhet & källkritik

Elev 1: Kuratorn har berättat vad man får göra, men inget om källkritik. Mina föräldrar säger att man ska sköta sig och inte umgås med fel personer.

Elev 2: I svenska/SO/NO där iPad används har de tagit upp källkritik. Vi talar ibland om detta hemma, min mamma (lärare) kan sånt.

Båda eleverna anser att lärarna vet hur skolans material fungerar men inte sidorna elever använder. Föräldrarna tror de är bättre insatta, somliga är själva medlemmar på sociala nätverk och vet vad eleven gör.

Elev 1: Det beror på var det står om nåt är sant, på Wikipedia (!) är det det. Mer oseriösa sidor, bloggar och ”skvallersidor” behöver inte stämma.

Elev 2: Genom att se vem som står bakom texten eller jämföra olika källor/sidor vet man om nåt är sant.

Identitet & presentation

Båda eleverna känner de flesta IRL som de umgås med online. De är noga med vilket innehåll (t.ex. selfies) de visar för andra och har en privat profil.

Elev 1: Det skulle kännas konstigt med ett alias, jag vill vara mig själv.

Elev 2: Jag lägger inte upp för privata saker, då tar man en risk och får nästan skylla sig själv. När jag spelar onlinespel använder de flesta alias. Det kan vara för att vara cool, kul eller en anonym betraktare.

Kontakter på nätet

Elev 1: Om nån jag inte känner kontaktar mig tar jag bort dem. Man kan lika gärna prata IRL.

Elev 2: Jag känner inte alla jag spelar med. Jag blev vän på nätet och träffade sen en person IRL, men de är viktigt att inte säga vad man bor/ta reda på information innan man ses. Rösten avslöjar personens ålder, vad de pratar om, om de låter skumma, ställer personliga frågor på fel ställen.

Att umgås på nätet är svårare tycker båda eleverna: text är svårtolkat och missförstånd uppstår lätt.

Elev 2: Det kan leda till ”tjafs” IRL. Vissa känner sig stora och tuffa och tycker att det känns okay att kränka andra – det händer ju ”bara på datorn”. Men det är snabbt och smidigt att nå varandra.

Kartläggning av medievanor hos elever i årskurs 7 och 9 på Herrgårdsskolan* - kvantitativ undersökning: enkät

Det påpekas ofta att dagens ungdom tycks leva uppkopplade dygnet runt. På Herrgårdsskolan* (som på många andra skolor idag) har eleverna försetts med en dator/surfplatta och trådlöst nätverk. Vad gör de på nätet? Producerar de eller konsumerar de bara vad som bjuds? Finns det fortfarande någon som läser gamla hederliga pappersböcker?

För att få en mer tydlig bild av elevernas medievanor har jag genomfört en tvådelad undersökning i de 4 klasser där jag vistades under praktiken: Del 1 är kvantitativ i form av en enkät bestående av 7 olika frågor**, vilken besvarades av 82 elever och redovisas i detta inlägg; del 2 är en kvalitativ undersökning som omfattar enskilda intervjuer med 2 elever (1 från årskurs 7 respektive 9) med utgångspunkt i resultatet från del 1 och redovisas i mitt 2:a inlägg. I det 3:e inlägget reflekterar jag över resultat och undersökningsmetoder.

Del 1: Enkät (82 svar)

Efter lärares uppmaning använder 24 % av eleverna dagligen internet för skolarbete, hela 45 % varje vecka och 22 % någon gång – när det gäller användande på eget initiativ ser svaren annorlunda ut: 29 % gör det dagligen, 23 % varje vecka (ungefär hälften jämfört med fråga 2) och så mycket som 38 % någon gång (nästan dubbelt mot fråga 2). En intressant parentes är att 1 % svarar att de aldrig gör det efter (trots?) lärarens uppmaning.

 

Merparten av eleverna (73 %) får information om källkritik/säkerhet någon gång i skolan, alltså inte ens varje månad – trots att majoriteten av eleverna faktiskt använder internet som informationskälla åtminstone varje vecka och något fler än hälften (54 %) bara anser sig vara ganska kunniga som datoranvändare.

Youtube, Spotify och sociala nätverk används internet mest till medan SMS, Instagram och sociala nätverk är i topp på mobilerna.

 

Främst används appar som eleverna fått genom skolan som Pages, Simple Minds, Popplet, Puppet Pals, Glosboken och King of math. Google översätt är vanligt förekommande liksom skolnätverket Unikum och presentationsappen Keynote.

Vad säger eleverna själva?

I morse mötte jag upp två elever, vi satte oss i ett grupprum och talade om IKT i skolan. Citaten är parafraser.

Eleverna: går i 8:an, en kille, en tjej. Båda har en iPhone 5 med appar som: snapchat, instagram, keak (ersätter sms) FB och twitter. (Appen ask hade lett till kränkningar och bråk, samtal på skolan och nu används den knappt.)

Mobilen får bara användas för musik men "alla" missbrukar den. Det är "distraherande om den ändå ligger framme".

Svårt att inte använda sociala appar eller spel på lektionen?
"Om man är klar med uppgiften eller jättetrött." "man kan spela lite och så kommer läraren och då tar du bort det och så spelar du igen."
"Jag brukar använda mobilen, alla går in på varandras iPads hela tiden"
"Man kanske tar upp mobilen och kollar en snabbis och sedan fortsätter man jobba."

Ska man förbjuda telefon eller iPads?
"Bättre med konsekvenser för de som inte kan ta ansvar."
"Det är bra med regeln som vi har att om man spelar eller något annat på mobil eller iPad så tar de den och skickar mail hem till föräldrarna."

Vet alla om de här reglerna?
Båda: "Ja."

Bäst: uppgifter på papper eller på iPad?
Papper. "Jobbigt att byta fönster i plattan hela tiden." "Jobbigt att ha massa papper att hålla ordning på, nu ligger allt på samma ställe".

Används alltid datorn till textskrivande?
"Jag brukar variera"
"Jag har inte skrivit på papper på ganska länge, det är inte så bra."

Om man låste iPadsen så att man inte kunde installera spel?
"Då skulle man använda mobilen."
"Men de kan ju förbjuda en att använda vissa appar på skoltid."

Är det okej?
"Om det blir problem i verkligheten."
"De förbjuder inga appar som det inte är problem med så det är lugnt."

iPad/mobilfria lektioner?
"Vi har haft lektioner utan iPads, men det känns så" båda: "konstigt".
"Man har ju vant sig vid att ha med sig iPaden överallt."
"Man klarar sig utan"

Varför tror ni att man gör så ibland?
"Man blir lätt okoncentrerad"
"Man blir beroende av att sitta med den hela tiden."

Enkät och intervju

I två tidigare blogginlägg har jag presenterat undersökningar kring elevers IKT-användande i skolan. En kvantitativ enkätundersökning med en klass i 7:an och en intervju med två elever i 8:an. Här kommer lite funderingar kring det hela.

Kvalitet eller kvantitet?
Jag gillar inte enkäter. Varför?

Statistik ljuger. Jag frågade mindre än 30 elever och redovisade i procentsatser! Hur ofta får man veta hur många som tillfrågats i en undersökning? Hur ofta bryr du dig om att kolla?

Man får inte svar på vad undantagen beror på: Har frågan missförståtts? Jag vet inte. Engagerar sig alla deltagare i sina svar? Antagligen inte. I stora undersökningar räknar man matematiskt bort felmarginaler men här blir de uppenbara.

Det är viktigt att man som läsare får se exakt hur frågan var formulerad när man läser en ekätundersökning så att man kan tolka själv. Så har jag gjort. Men du vet inte hur villiga de var att göra undersökningen i klassen eller huruvida jag gick igenom frågorna innan.

När man är medveten om all information som faller bort i en statisktisk redovisning så kan man ändå dra slutsatser eller åtminstone se indikationer: De flesta elever i min undersökning anser sig kunniga på datorer, nästan alla använder internet i skolarbetet och alla blir instruerade att göra så av lärarlaget.

Intervjuer är så mycket mer intressant och man kan som intervjuare fråga om varje liten detalj man undrar över. men man får inte tro att eleverna är representanter för hela sin klass.

Det var intressant att båda eleverna var medvetna om att tillgång till internet på lektionen var distraherande och kunde göra att de missade lärarens instruktioner. De ville inte kalla sig beroende men de erkände att det kändes konstigt utan iPad på lektioner.

De föredrog en slags frihet under ansvar vad gäller att bruka sina mobiler och surfplattor. Det var roligt att höra att de var väl medvetna om reglerna på skolan och att de accepterade dem eftersom de förstod varför.

IKT-användandet i en iPad-klass

Hur ser IKT-användandet ut på en högstadieskola där alla elever har varsin iPad i den dagliga verksamheten? Jag lät en 7:a på 26 elever svara på några enkätfrågor för att svara på frågan.

Resultatet som du ser nedan visar på en klass där skolan har bestämt att varje elev ska tilldelas en dator och även bestämt hur den ska användas.

I klassen var det 93% som svarade att de använder internet till skolarbetet åtminstone varje vecka.

Lika många påstod att de får i uppgift att använda internet åtminstone varje vecka.

92% svarade att de åtminstone någon gång talat om hur man handskas med internet i skolan.

3 elever anser sig inte vara kunniga på att använda datorer, resterande 88% anser sig ganska eller mycket kunniga.

Vid frågan vilka aktiviteter de använder internet till varje vecka var de mest frekventa svaren: Skaffa information till skolarbete, youtube, sociala nätverk, spel och lyssnar på musik. En tredjedel läser bloggar. 31% av 15-åringarna svarar att de använder FB.

65% Använder mobilen till att besöka sociala nätverk och 58% använder instagram.

Jag bad eleverna lista appar som de använde i skolarbetet. De mest använda apparna hos denna högstadieklass är i fallande ordning: ett ordbehandlingsprogram, google-drive, ett program för att läsa e-böcker och ett program för att rita bilder, diagram m.m. 3 av dessa appar vet jag att lärare instruerar eleverna att använda på sina lektioner.

Datorer i undervisningen - inte ett självändamål

Min uppfattning är att man ofta utgår från att dagens ungdomar vill använda datorer så mycket som möjligt. Detta verkar till viss del stämma; endast 12% av eleverna i min undersökning önskar att man använde datorer i undervisningen i mindre utsträckning än idag. Eleverna förutsätts också ofta vara så kunniga på datorer att man inte behöver förklara hur de ska användas. Denna uppfattning visade sig inte minst i de enkätfrågor som tilldelades oss. Frågan hur kunnig anser du dig vara på att använda datorer? följdes av två svarsalternativ: ganska kunnig och mycket kunnig. Efter noggrant övervägande valde jag att lägga till alternativet inte så kunnig, vilket sedan kryssades av inte mindre än 18% av eleverna. Detta visar också hur viktiga svarsalternativen är för en enkätundersöknings utfall.

Datorer i undervisningen är inte ett självändamål. Det räcker inte att dela ut dem och säga “använd dem!”. Utdelandet av skoldatorer kräver utbildning av såväl lärare som elever och då, gissar jag, mer än två halvdagar om word och excel. Detta är inte minst viktigt ur jämlikhetssynpunkt. Alla elever (och lärare) har inte samma förutsättningar att hantera den ökade datoranvändningen i skolan. Alla föds inte med en iPad i vaggan, alla föräldrar har inte råd att köpa smartphones till sina barn eller ens ha Internet hemma. Långt ifrån alla föräldrar har de kunskaper som krävs för att vara sin 17-årings privata IT-support.

En annan fråga är hur man ska hantera datorerna i klassrummet då de inte används till skolarbete. Såväl lärare som elever är medvetna om att eleverna ofta chattar med sina kompisar eller tittar på videos istället för att arbeta. Både lärare och elever verkar också vara medvetna om att det inte är bra. Hur hanterar man detta? Hur kontrollerar läraren om trettio klapprande tangentbord betyder trettio facebookande eller trettio flitigt antecknande elever? Är det ens lärarens uppgift att kontrollera det?

Eleverna på Höstgymnasiet får komma till tals

När jag hade sammanställt enkätsvaren frågade jag samma elevgrupp om någon ville ställa upp på en fördjupande intervju. Tre personer, här kallade Aron, Bea och César, anmälde sig som frivilliga.

Inledningsvis fick eleverna gradera hur kunniga de anser sig vara på att använda datorer. Bea och César konstaterade att de har grundläggande kunskaper men att de har mycket kvar att lära. Aron menade han kan allt han behöver kunna. Han påpekade att han är uppvuxen i Sverige och tillhör en generation som är född med datorer, men att flera av hans kompisar som inte har bott så länge i Sverige har det svårare.

Eleverna fick också ta ställning till hur kunniga de uppfattar att deras lärare är. De var överens om att vissa är duktiga medan andra inte kan någonting alls. De berättade att de sällan får instruktioner om hur de ska använda sina datorer. När jag undrade vem de frågar om teknisk hjälp fick jag ett unisont svar: kompisarna!

Jag frågade också hur de ser på användningen av datorer i klassrummet. César menade att datorerna är en tillgång eftersom de kan användas till att söka fakta till skoluppgifter. Bea var av en annan åsikt. Hon sa att datorerna visserligen behövs för att göra skoluppgifter men att de sällan används för det ändamålet. Mest används datorerna till spel, youtube och facebook.

Som exempel på hur datorer kan användas på ett bra sätt nämndes en lärare som ofta visar videoklipp och bilder på storbild. Eleverna sa att de uppskattar detta för att det lättar upp långa genomgångar och gör dem roligare och mer levande. Detta menade de leder till att de lär sig bättre. Bea tog upp att det skulle vara bra om alla lärarna använde Hjärntorget. César tyckte att lärarna borde uppdatera Hjärntorget efter varje lektion så att de som varit frånvarande kan få information om vad som gjorts under lektionen och vad som ska göras i läxa.

Intervjun avslutades med en fråga om hur ofta någon ber eleverna om deras åsikt angående datorer i undervisningen. Svaret var entydigt: aldrig!

Reflektion kring mina undersökningar

Det viktigaste att tänka på när en enkät utformas är hur frågorna ställs och, om det är alternativfrågor, vilka alternativ som ges. Det är lätt att, medvetet eller ej, styra svaren genom de alternativ deltagaren kan välja mellan. Vill jag undvika att få in ett svar behöver jag bara utelämna det som svarsalternativ.

Vidare påverkas svaren av deltagarnas inställning till undersökningen. Kommer resultatet att påverka dem och isåfall hur? Om resultatet visar att eleverna använder lektionerna till något annat än att lära sig, och detta når lärare och rektor, kan det i teorin leda till reprimander. Om eleverna är medvetna om det kommer de kanske inte att besvara enkäten eller ge ett svar som är osant. Om instruktionerna och frågorna däremot är tydliga finns det flera fördelar med en enkätundersökning. Deltagarna ges en anonymitet och ett stort antal svar kan ges på kort tid.

Jämförs detta med en intervju försvinner anonymiteten till viss del eftersom deltagaren sitter öga mot öga med frågeställaren. Däremot ges deltagaren mer utrymme att tänka och kan utveckla sina tankar på ett annat sätt. Även i en intervju är det viktigt att tänka på hur frågorna ställs. Här går det att styra svaren genom att fråga på ett visst sätt. Även kroppsspråk och tonläge spelar in.

Jag har försökt undvika styrda svar då det för min del är mer intressant att se hur verkligheten är än att få fördomar bekräftade. Jag har varit tydlig med att förklara syftet med undersökningarna och hela tiden poängterat att svaren kommer att vara anonyma. Därför tror jag att de resultat jag fått är äkta.

Enkäten visar att källkritik är något som måste ges större tyngd i undervisningen, samtidigt som intervjuerna visar att eleverna har koll på källkritik. Kanske har eleverna kunskaper om källkritik eller så är intervjuerna inte representativa för hela gruppen. Mina observationer av andra klasser säger mig att källkritik inte är självklart. Vi får därför vända oss till andra undersökningar för att få en bättre bild.

Datoranvändning på Höstgymnasiets naturvetenskapsprogram

På naturvetenskapsprogrammet på Höstgymnasiet* har alla elever varsin skoldator. Jag frågar mig vad dessa egentligen spelar för roll i undervisningen. Används de överhuvudtaget och i så fall till vad? Och vad tycker eleverna om datorer i skolan?

För att reda ut dessa frågor har jag gjort två undersökningar; en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervju. De deltagande eleverna går sitt sista år på Höstgymnasiets naturvetenskapsprogram och torde därför ha en hel del erfarenhet av datoranvändning i skolan.

Resultaten presenteras i tre blogginlägg. I detta första inlägg kommer jag att kortfattat redogöra för resultaten av enkätundersökningen, vilken besvarades av 17 elever.

Enkätens första fråga handlade om hur ofta eleverna skaffar sig information relaterad till skolarbete via Internet. De svarade så här:

Därefter ställdes frågan “hur ofta får du i uppgift att använda Internet för att göra skoluppgifter?”. Utfallet blev så här:

Man kan alltså konstatera att eleverna använder Internet relaterat till skolarbete oftare än vad de explicit får i uppgift att göra.

En annan fråga handlade om hur kunniga eleverna ansåg sig vara på att använda datorer. De svarade:

Eleverna ställdes också frågan “hur väl tycker du att lärarna nyttjar datorer i undervisningen? Sådan här såg svarsfördelningen ut:

Sist men inte minst tillfrågades eleverna om hur mycket de skulle önska att lärarna använde datorer i undervisningen. De svarade:

Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att 83 % av eleverna använder Internet för skolarbete varje vecka eller oftare, samtidigt som 18 % av dem anser sig vara “inte så kunniga” på datorer. Drygt hälften av eleverna tycker att datorer används lagom mycket i undervisningen medan en tredjedel tycker att kvaliteten på lärarnas datoranvändning håller en låg nivå.

* Höstgymnasiet heter egentligen någonting annat.

Elevers attityder till media i skolan

I de intervjuer jag har genomfört valde jag att ta reda på mer om elevernas attityder till medieanvändningen i skolan. Jag intervjuade tre av eleverna som svarade på min enkät.

När jag frågade om eleverna använder sig av något annat än Internet för att söka fakta svarade två av eleverna (här kallade Mio och Kim) att det sker ytterst sällan. När de ändå vänder sig till tryckt media är det med påtryckning från lärare. Den tredje eleven (Loa)* svarade att lärare och föräldrar också kan vara en källa till information. Loa är även den enda av eleverna som använder sig av andra medier än Internet frivilligt för att söka kunskap.

Vidare frågade jag eleverna om hur de gör för att vara säkra på att hittat korrekt fakta och de förklarade alla tre för mig hur de tillämpar sina kunskaper om källkritik. Mitt intryck är att de har bra koll på källkritik. Jag fortsatte sedan att fråga om de är oroliga för dataintrång och att företag samlar information om sina användare. Ingen av ungdomarna brukade reflektera över detta. När de ändå tänkte efter sa de att det var lite skrämmande men att de inte var särskilt oroliga då de inte ansåg sig besitta värdefull data för någon att ta del av.

Jag har tillsist ställt en mer öppen fråga där eleverna får berätta om hur de själva skulle vilja att medieanvändingen såg ut. De ser både för- och nackdelar med att ha en dator. De finner att datorn är användbar när de ska skriva texter och använda Internet. De skulle mycket hellre ha sina läroböcker i pappersform då det är “jobbigt att läsa från en skärm” (Loa) och “lättare att bläddra, slå upp och komma ihåg med en vanlig bok” (Mio och Kim). Loa tar även upp en intressant nackdel med att ha läroböckerna på datorn. Då många pendlar kan de inte använda tiden i trafiken till att läsa eftersom de saknar Internetåtkomst. Alla tre tycker dessutom att datorerna är tunga och att de i flera ämnen istället skulle kunna ha en bok och ett anteckningsblock.

*Eleverna heter egentligen något annat.

Vad hände med källkritiken?

Idag har ungefär hälften av gymnasieeleverna i Sverige en dator, enligt skolverket. Men hur används datorerna? För att svara på frågan har jag genomfört en undersökning i en klass som går årskurs ett på gymnasiet. Alla elever i klassen har fått varsin dator från skolan. Undersökningen genererade 22 svar.

Mina två första frågor handlar om hur ofta eleverna använder sig av internet för att söka info (svar i blått) och hur ofta de får i uppgift av lärare att söka info på internet (i gult). 

 
Resultatet är tydligt; internet som en informationskälla är en naturlig del av elevers vardag. 

Min tredje fråga handlar om hur skolan undervisar om internetsäkerhet och källkritik.
 
Här är resultatet mer spritt. Att en övervägande del svarar "Någon gång" eller "Varje månad" oroar mig. Om internet är en såpass vanlig plats för elever att vistas, frågar jag mig om inte skolan borde undervisa mer om internetsäkerhet.

På frågan "Hur väl anser du att dina lärare hanterar datorn i undervisningen?" med hjälptexten "Där 1 är 'Flera av mina lärare skulle behöva lära sig att använda datorn bättre' och 10 är 'Alla mina lärare hanterar datorn mycket väl'" svarade eleverna: 


 

Jag frågade även eleverna "Hur mycket skulle du vilja att dina lärare använde datorer i undervisningen?" och de svarade:

 

Eleverna är ganska nöjda med hur deras lärare använder datorn i undervisningen. De flesta på skolan använder sig av datorn och internet. Vissa tycker att lärarna skulle behöva bli bättre på datoranvändning. 

Jag undrar; om datorn är en så viktig del av skolan som undersökningen visar, varför är inte internetsäkerhet och källkritik viktigare? Internet är en stor plats med mycket gott. Men det finns en stor del som är rentav farlig. Det jag tar med mig är att jag måste få med internetsäkerhet så fort jag ber eleverna att använda internet.

Enkät enkät enkät~!

Hej, nu repeterar jag hur man skapar blogginlägg

och

berättar att jag gjort i ordning min enkät nu – jag har dessutom lagt till några egna frågor som jag tycker att det vore intressant att få in lite data på.

Min LLU ska skriva om detta i veckobrevet och har fått länken till enkäten.

Hur går det för er andra med enkäten, har ni fått några svar på den redan? (:

1. Samla information om jordlingarna
2. Ta över Jorden!

你好

... hmm, testar testar.

Skriva skriva skriva.

I

En

Bil

Satt

Bengt

Ser ni mönstret?

Pizzasalladland

Spännande med VFU2!

Jag vill bara säga hej och påminna om att läsa kursplanen!

Välkomna till bloggen! Glöm inte att tagga dina inlägg med ditt namn. Hoppas vi får en spännande diskussion!