LG20-2: Kartläggning av medievanor hos elever i årskurs 7 och 9 på Herrgårdsskolan*

Del 3: Reflektion

Användandet av internet som primär informationskälla är kanske något vi tar för givet hos de yngre, men ändå var det dubbelt så många elever (se del 1) som varje vecka använde sig att detta då de fick det i uppgift jämför med på eget initiativ. En förklaring kan vara att de efter skoltid hellre ägnar sig åt icke-skolrelaterat surfande, fastän detta kan innebära en motsvarande informationssökning. I del 2 såg vi att iPad inte användes i mer än 3 av niornas ämnen.

När mer än hälften trots allt använder internet som informationskälla åtminstone varje vecka och ungefär lika många bara ser sig som ganska kunniga datoranvändare känns det förvånande att 3/4 bara någon gång får information om källkritik i skolan. I intervjuerna (del 2) gavs exempel på hur Elev 1 i årskurs 7 anser att vad som står på Wikipedia är lika med sanning – hur kommer hennes skrivningar att bemötas i gymnasiet om hon fortfarande använder sådana referenser? Eller kommer hon under återstoden av högstadiet få mer undervisning om detta, som Elev 2 i årskurs 9 kan ha fått?

Del 1 och 2 visar på en positiv inställning hos eleverna till att alltid använda sitt verkliga namn/identitet på nätet (76 % gör det) och 56 % lägger upp selfies – men samtidigt begränsar de sin synlighet/kommunikation till vänner IRL. Utan sociala nätverks framfart skulle vi då sett ett mer utbrett användande alias, avatarer och liknande framställningsmetoder på internet idag? I stort sett alla elever säger sig också veta ålder, kön och hemort för de personer de umgås med online (100/99/99 %) vilket kan tyda på en naiv uppfattning om att andra också är ärliga.

Vid en kvantitativ (enkät-)undersökning är det viktigt hur frågor formuleras (fråga 8: ”presentationer av dig själv”, se nedan) och vilka svarsalternativ som ges (vad säger egentligen fråga 4:s resultat?). Fördelen är att kunna se hur stor andel som svarat på ett visst sätt. De kvalitativa intervjuerna ger djup och variation men är tidskrävande.

Extra funderingar och resultat: (utanför 2000-teckensramen)

Tittar vi på könsfördelningen så stod tjejerna för 76 % av enkätsvaren den första veckan, och 61 % under den totala frågetiden på 14 dagar (och upprepade uppmaningar till deltagande) – trots att de utgjorde ca. 50 % av klasserna. Vad säger det om könskodade inställningar till sådana aktiviteter?

Nästan inga elever svarade att de lade upp presentationer av sig själva på internet. När jag genomförde del 2 framgick det av svaren från både Elev 1 och 2 att de tolkade detta som en längre och mer utförlig textpresentation. En sådan ville man inte lägga ut för enligt Elev 2 kunde man då bli ansedd som konstig, provocerande eller bli missförstådd för sina åsikter. Han trodde att det var lämpligt att vänta tills man blev 30 år eller äldre för ”då är man mer mogen och ens vänner med, så att man får en annan typ av respons”.

Finns det då fortfarande någon som läser gamla hederliga pappersböcker..?
.^.