Kartläggning av medievanor hos elever i årskurs 7 och 9 på Herrgårdsskolan* - reflektion

Del 3: Reflektion

Användandet av internet som primär informationskälla är kanske något vi tar för givet hos de yngre, men ändå var det dubbelt så många elever (se del 1) som varje vecka använde sig att detta då de fick det i uppgift jämför med på eget initiativ. En förklaring kan vara att de efter skoltid hellre ägnar sig åt icke-skolrelaterat surfande, fastän detta kan innebära en motsvarande informationssökning. I del 2 såg vi att iPad inte användes i mer än 3 av niornas ämnen.

När mer än hälften trots allt använder internet som informationskälla åtminstone varje vecka och ungefär lika många bara ser sig som ganska kunniga datoranvändare känns det förvånande att 3/4 bara någon gång får information om källkritik i skolan. I intervjuerna (del 2) gavs exempel på hur Elev 1 i årskurs 7 anser att vad som står på Wikipedia är lika med sanning – hur kommer hennes skrivningar att bemötas i gymnasiet om hon fortfarande använder sådana referenser? Eller kommer hon under återstoden av högstadiet få mer undervisning om detta, som Elev 2 i årskurs 9 kan ha fått?

Del 1 och 2 visar på en positiv inställning hos eleverna till att alltid använda sitt verkliga namn/identitet på nätet (76 % gör det) och 56 % lägger upp selfies – men samtidigt begränsar de sin synlighet/kommunikation till vänner IRL. Utan sociala nätverks framfart skulle vi då sett ett mer utbrett användande alias, avatarer och liknande framställningsmetoder på internet idag? I stort sett alla elever säger sig också veta ålder, kön och hemort för de personer de umgås med online (100/99/99 %) vilket kan tyda på en naiv uppfattning om att andra också är ärliga.

Vid en kvantitativ (enkät-)undersökning är det viktigt hur frågor formuleras (fråga 8: ”presentationer av dig själv”, se nedan) och vilka svarsalternativ som ges (vad säger egentligen fråga 4:s resultat?). Fördelen är att kunna se hur stor andel som svarat på ett visst sätt. De kvalitativa intervjuerna ger djup och variation men är tidskrävande.

Extra funderingar och resultat: (utanför 2000-teckensramen)

Tittar vi på könsfördelningen så stod tjejerna för 76 % av enkätsvaren den första veckan, och 61 % under den totala frågetiden på 14 dagar (och upprepade uppmaningar till deltagande) – trots att de utgjorde ca. 50 % av klasserna. Vad säger det om könskodade inställningar till sådana aktiviteter?

Nästan inga elever svarade att de lade upp presentationer av sig själva på internet. När jag genomförde del 2 framgick det av svaren från både Elev 1 och 2 att de tolkade detta som en längre och mer utförlig textpresentation. En sådan ville man inte lägga ut för enligt Elev 2 kunde man då bli ansedd som konstig, provocerande eller bli missförstådd för sina åsikter. Han trodde att det var lämpligt att vänta tills man blev 30 år eller äldre för ”då är man mer mogen och ens vänner med, så att man får en annan typ av respons”.

Finns det då fortfarande någon som läser gamla hederliga pappersböcker..?
.^.

Vanligaste filmen: Förr eller senare exploderar jag (The Fault in Our Stars)

Vanligaste tv-serien: Gossip Girl, Family Guy och Pretty Little Liars

Vanligaste spelet: Hay Day

Vanligaste musiken: The Fooo

Vanligaste boken: Förr eller senare exploderar jag (The Fault in Our Stars) och Harry Potter

Vanligaste webbplatsen: YouTube och Instagram

Kartläggning av medievanor hos elever i årskurs 7 och 9 på Herrgårdsskolan* - kvalitativ undersökning: intervjuer

Del 2: Intervjuer (2 svar)

Elev 1: årskurs 7, flicka

Elev 2: årskurs 9, pojke

Säkerhet & källkritik

Elev 1: Kuratorn har berättat vad man får göra, men inget om källkritik. Mina föräldrar säger att man ska sköta sig och inte umgås med fel personer.

Elev 2: I svenska/SO/NO där iPad används har de tagit upp källkritik. Vi talar ibland om detta hemma, min mamma (lärare) kan sånt.

Båda eleverna anser att lärarna vet hur skolans material fungerar men inte sidorna elever använder. Föräldrarna tror de är bättre insatta, somliga är själva medlemmar på sociala nätverk och vet vad eleven gör.

Elev 1: Det beror på var det står om nåt är sant, på Wikipedia (!) är det det. Mer oseriösa sidor, bloggar och ”skvallersidor” behöver inte stämma.

Elev 2: Genom att se vem som står bakom texten eller jämföra olika källor/sidor vet man om nåt är sant.

Identitet & presentation

Båda eleverna känner de flesta IRL som de umgås med online. De är noga med vilket innehåll (t.ex. selfies) de visar för andra och har en privat profil.

Elev 1: Det skulle kännas konstigt med ett alias, jag vill vara mig själv.

Elev 2: Jag lägger inte upp för privata saker, då tar man en risk och får nästan skylla sig själv. När jag spelar onlinespel använder de flesta alias. Det kan vara för att vara cool, kul eller en anonym betraktare.

Kontakter på nätet

Elev 1: Om nån jag inte känner kontaktar mig tar jag bort dem. Man kan lika gärna prata IRL.

Elev 2: Jag känner inte alla jag spelar med. Jag blev vän på nätet och träffade sen en person IRL, men de är viktigt att inte säga vad man bor/ta reda på information innan man ses. Rösten avslöjar personens ålder, vad de pratar om, om de låter skumma, ställer personliga frågor på fel ställen.

Att umgås på nätet är svårare tycker båda eleverna: text är svårtolkat och missförstånd uppstår lätt.

Elev 2: Det kan leda till ”tjafs” IRL. Vissa känner sig stora och tuffa och tycker att det känns okay att kränka andra – det händer ju ”bara på datorn”. Men det är snabbt och smidigt att nå varandra.

Kartläggning av medievanor hos elever i årskurs 7 och 9 på Herrgårdsskolan* - kvantitativ undersökning: enkät

Det påpekas ofta att dagens ungdom tycks leva uppkopplade dygnet runt. På Herrgårdsskolan* (som på många andra skolor idag) har eleverna försetts med en dator/surfplatta och trådlöst nätverk. Vad gör de på nätet? Producerar de eller konsumerar de bara vad som bjuds? Finns det fortfarande någon som läser gamla hederliga pappersböcker?

För att få en mer tydlig bild av elevernas medievanor har jag genomfört en tvådelad undersökning i de 4 klasser där jag vistades under praktiken: Del 1 är kvantitativ i form av en enkät bestående av 7 olika frågor**, vilken besvarades av 82 elever och redovisas i detta inlägg; del 2 är en kvalitativ undersökning som omfattar enskilda intervjuer med 2 elever (1 från årskurs 7 respektive 9) med utgångspunkt i resultatet från del 1 och redovisas i mitt 2:a inlägg. I det 3:e inlägget reflekterar jag över resultat och undersökningsmetoder.

Del 1: Enkät (82 svar)

Efter lärares uppmaning använder 24 % av eleverna dagligen internet för skolarbete, hela 45 % varje vecka och 22 % någon gång – när det gäller användande på eget initiativ ser svaren annorlunda ut: 29 % gör det dagligen, 23 % varje vecka (ungefär hälften jämfört med fråga 2) och så mycket som 38 % någon gång (nästan dubbelt mot fråga 2). En intressant parentes är att 1 % svarar att de aldrig gör det efter (trots?) lärarens uppmaning.

 

Merparten av eleverna (73 %) får information om källkritik/säkerhet någon gång i skolan, alltså inte ens varje månad – trots att majoriteten av eleverna faktiskt använder internet som informationskälla åtminstone varje vecka och något fler än hälften (54 %) bara anser sig vara ganska kunniga som datoranvändare.

Youtube, Spotify och sociala nätverk används internet mest till medan SMS, Instagram och sociala nätverk är i topp på mobilerna.

 

Främst används appar som eleverna fått genom skolan som Pages, Simple Minds, Popplet, Puppet Pals, Glosboken och King of math. Google översätt är vanligt förekommande liksom skolnätverket Unikum och presentationsappen Keynote.

Vad säger eleverna själva?

I morse mötte jag upp två elever, vi satte oss i ett grupprum och talade om IKT i skolan. Citaten är parafraser.

Eleverna: går i 8:an, en kille, en tjej. Båda har en iPhone 5 med appar som: snapchat, instagram, keak (ersätter sms) FB och twitter. (Appen ask hade lett till kränkningar och bråk, samtal på skolan och nu används den knappt.)

Mobilen får bara användas för musik men "alla" missbrukar den. Det är "distraherande om den ändå ligger framme".

Svårt att inte använda sociala appar eller spel på lektionen?
"Om man är klar med uppgiften eller jättetrött." "man kan spela lite och så kommer läraren och då tar du bort det och så spelar du igen."
"Jag brukar använda mobilen, alla går in på varandras iPads hela tiden"
"Man kanske tar upp mobilen och kollar en snabbis och sedan fortsätter man jobba."

Ska man förbjuda telefon eller iPads?
"Bättre med konsekvenser för de som inte kan ta ansvar."
"Det är bra med regeln som vi har att om man spelar eller något annat på mobil eller iPad så tar de den och skickar mail hem till föräldrarna."

Vet alla om de här reglerna?
Båda: "Ja."

Bäst: uppgifter på papper eller på iPad?
Papper. "Jobbigt att byta fönster i plattan hela tiden." "Jobbigt att ha massa papper att hålla ordning på, nu ligger allt på samma ställe".

Används alltid datorn till textskrivande?
"Jag brukar variera"
"Jag har inte skrivit på papper på ganska länge, det är inte så bra."

Om man låste iPadsen så att man inte kunde installera spel?
"Då skulle man använda mobilen."
"Men de kan ju förbjuda en att använda vissa appar på skoltid."

Är det okej?
"Om det blir problem i verkligheten."
"De förbjuder inga appar som det inte är problem med så det är lugnt."

iPad/mobilfria lektioner?
"Vi har haft lektioner utan iPads, men det känns så" båda: "konstigt".
"Man har ju vant sig vid att ha med sig iPaden överallt."
"Man klarar sig utan"

Varför tror ni att man gör så ibland?
"Man blir lätt okoncentrerad"
"Man blir beroende av att sitta med den hela tiden."

Enkät och intervju

I två tidigare blogginlägg har jag presenterat undersökningar kring elevers IKT-användande i skolan. En kvantitativ enkätundersökning med en klass i 7:an och en intervju med två elever i 8:an. Här kommer lite funderingar kring det hela.

Kvalitet eller kvantitet?
Jag gillar inte enkäter. Varför?

Statistik ljuger. Jag frågade mindre än 30 elever och redovisade i procentsatser! Hur ofta får man veta hur många som tillfrågats i en undersökning? Hur ofta bryr du dig om att kolla?

Man får inte svar på vad undantagen beror på: Har frågan missförståtts? Jag vet inte. Engagerar sig alla deltagare i sina svar? Antagligen inte. I stora undersökningar räknar man matematiskt bort felmarginaler men här blir de uppenbara.

Det är viktigt att man som läsare får se exakt hur frågan var formulerad när man läser en ekätundersökning så att man kan tolka själv. Så har jag gjort. Men du vet inte hur villiga de var att göra undersökningen i klassen eller huruvida jag gick igenom frågorna innan.

När man är medveten om all information som faller bort i en statisktisk redovisning så kan man ändå dra slutsatser eller åtminstone se indikationer: De flesta elever i min undersökning anser sig kunniga på datorer, nästan alla använder internet i skolarbetet och alla blir instruerade att göra så av lärarlaget.

Intervjuer är så mycket mer intressant och man kan som intervjuare fråga om varje liten detalj man undrar över. men man får inte tro att eleverna är representanter för hela sin klass.

Det var intressant att båda eleverna var medvetna om att tillgång till internet på lektionen var distraherande och kunde göra att de missade lärarens instruktioner. De ville inte kalla sig beroende men de erkände att det kändes konstigt utan iPad på lektioner.

De föredrog en slags frihet under ansvar vad gäller att bruka sina mobiler och surfplattor. Det var roligt att höra att de var väl medvetna om reglerna på skolan och att de accepterade dem eftersom de förstod varför.

IKT-användandet i en iPad-klass

Hur ser IKT-användandet ut på en högstadieskola där alla elever har varsin iPad i den dagliga verksamheten? Jag lät en 7:a på 26 elever svara på några enkätfrågor för att svara på frågan.

Resultatet som du ser nedan visar på en klass där skolan har bestämt att varje elev ska tilldelas en dator och även bestämt hur den ska användas.

I klassen var det 93% som svarade att de använder internet till skolarbetet åtminstone varje vecka.

Lika många påstod att de får i uppgift att använda internet åtminstone varje vecka.

92% svarade att de åtminstone någon gång talat om hur man handskas med internet i skolan.

3 elever anser sig inte vara kunniga på att använda datorer, resterande 88% anser sig ganska eller mycket kunniga.

Vid frågan vilka aktiviteter de använder internet till varje vecka var de mest frekventa svaren: Skaffa information till skolarbete, youtube, sociala nätverk, spel och lyssnar på musik. En tredjedel läser bloggar. 31% av 15-åringarna svarar att de använder FB.

65% Använder mobilen till att besöka sociala nätverk och 58% använder instagram.

Jag bad eleverna lista appar som de använde i skolarbetet. De mest använda apparna hos denna högstadieklass är i fallande ordning: ett ordbehandlingsprogram, google-drive, ett program för att läsa e-böcker och ett program för att rita bilder, diagram m.m. 3 av dessa appar vet jag att lärare instruerar eleverna att använda på sina lektioner.

Datorer i undervisningen - inte ett självändamål

Min uppfattning är att man ofta utgår från att dagens ungdomar vill använda datorer så mycket som möjligt. Detta verkar till viss del stämma; endast 12% av eleverna i min undersökning önskar att man använde datorer i undervisningen i mindre utsträckning än idag. Eleverna förutsätts också ofta vara så kunniga på datorer att man inte behöver förklara hur de ska användas. Denna uppfattning visade sig inte minst i de enkätfrågor som tilldelades oss. Frågan hur kunnig anser du dig vara på att använda datorer? följdes av två svarsalternativ: ganska kunnig och mycket kunnig. Efter noggrant övervägande valde jag att lägga till alternativet inte så kunnig, vilket sedan kryssades av inte mindre än 18% av eleverna. Detta visar också hur viktiga svarsalternativen är för en enkätundersöknings utfall.

Datorer i undervisningen är inte ett självändamål. Det räcker inte att dela ut dem och säga “använd dem!”. Utdelandet av skoldatorer kräver utbildning av såväl lärare som elever och då, gissar jag, mer än två halvdagar om word och excel. Detta är inte minst viktigt ur jämlikhetssynpunkt. Alla elever (och lärare) har inte samma förutsättningar att hantera den ökade datoranvändningen i skolan. Alla föds inte med en iPad i vaggan, alla föräldrar har inte råd att köpa smartphones till sina barn eller ens ha Internet hemma. Långt ifrån alla föräldrar har de kunskaper som krävs för att vara sin 17-årings privata IT-support.

En annan fråga är hur man ska hantera datorerna i klassrummet då de inte används till skolarbete. Såväl lärare som elever är medvetna om att eleverna ofta chattar med sina kompisar eller tittar på videos istället för att arbeta. Både lärare och elever verkar också vara medvetna om att det inte är bra. Hur hanterar man detta? Hur kontrollerar läraren om trettio klapprande tangentbord betyder trettio facebookande eller trettio flitigt antecknande elever? Är det ens lärarens uppgift att kontrollera det?